Legendaren är tillbaka på duken i nya Bond filmen Quantum of Solace. Det sägs vara den brutalaste av Bond filmerna med mer action än kärleksscener som man är van och se spioncharmören Bond i. Inte äns martinidrinken beställer han, med sin klyschiga fras, "shaken and not stirred" Vi får väl se!. FIlmen lär handla om Mr Bonds hämnd på skurkar  och nåt med kärleksbekymmer?. En actionladdad välklädd britt som lär förvåna puliken åter igen,
-Go get 'em James!

Det finns oändligt med bra websajter o skitsajter på näter och vad ska man välja och vad känns säkert och näthandla från. Det gäller och hitta dem som verkligen är bra och inte bara billiga, man vill ju gärna ham hem sakerna någorlunda snabbt. Så överväg "bra och billigt men långsamt" mot "lite dyrare men snabbare" frakt från ställen ni handlar ifrån. kolla definitivt upp om varan finns i lagret.


Tips till mediafreaken

• Skaffa Paypal för säkrare elektronisk överföring av pengar från bankkort.
  
• För filmälskarens/fantasten, finns film att hitta på många ställen men Dvdboxoffice.com har brett sortiment.
  

finns i bokform.

The Lovely Bones...

Brutalt och rått är nog en bra vinkling som författaren förmedlar läsaren, alla dessa lösa trådar som till slut sakta men säkert nystas ihop till ett nät av händelser och mönster. Även här är ett liv ganska värdelöst i ett grådagligt metrosamhälle.

Hmm... The Hellascopters nästsista spelning imon i Halmstad och sen går bandet i graven efter 15 år. Nä jag får ta och fixa en biljett helt enkelt o palla mej dit och inte bara snöa in mej i plugget hela dagen imon.



Wiee har iaf till Metallica 2009 i Köpenhamn  =) men ingen till AC/DC än... vill ha vill ha, vi får väl la se

• Känn dig snuvad, konsument. När du fogligt betalt din handlare några extra kronor för att få använda kort istället för kontanter har butiksägaren varje gång brutit mot kortföretagens regler.

• Trots att det i många fall inte är tillåtet att ta ut en extra avgift när kunder betalar med kort och att det länge varit känt, så tar flera småbutiker, pizzerior närbutiker fortfarande en avgift vid mindre kortköp.
• Åtminstone om du har ett kort hos Visa eller i Mastercard

Så här ligger det till:
Dessa giganter på kortmarknaden hade båda fram till 2005 ett reglemente som slog fast att kortanvändare inte skulle diskrimineras i förhållande till kontantkunder genom extraavgifter.

Redan i början av 1990-talet ansökte Visa hos då nybildade Konkurrensverket om att få tillämpa en sådan regel. Konkurrensverket avslog ansökan. Visa gick vidare med frågan och begärde ett individuellt undantag.

Konkurrensverkets ställningstagande till den nya ansökan drog ut på tiden eftersom en parallell process av regler för kontokort pågick på EU-nivå.
Men Visas begäran om ett undantag innebar att de förbud som Visa och Mastercard satt upp för extraavgifter gällde i väntan på ett nytt beslut från Konkurrensverket.
– Vi har ingen rätt att ingripa mot ett företag som begärt ett undantag så länge vi inte fattat något beslut om deras ansökan, säger Joakim Allard, sakkunnig på Konkurrensverket.

I praktiken struntade däremot banker som hade avtal med kortföretagen under den här tiden att ta butiksägare som plockade ut extraavgifter i örat.
Först sommaren 2004, när Konkurrensverket till sist fattade ett beslut om att tillåta Visas reglemente började bankerna tillämpa regeln.

– Får vi reda på att någon av våra kunder tar extrabetalt av kortkunder med Visa informerar vi numera dem om att det är klart avtalsbrott, säger Jesper Berggren, presschef för Föreningssparbanken, nuvarande Swedbank.

Vändningen i Konkurrensverket fick däremot Mastercard att gå i motsatt riktning. Förra året ändrade kortföretaget sina regler och säger i dag ja till att krogar och småbutiker tar ut extraavgifter av kunder med Mastercard.
– Vi tror det stimulerar kortanvändningen. Företag som är skeptiska till kort vet nu att de inte nödvändigtvis behöver dra på sig extrakostnader om det tillåter kortbetalningar, säger Mats Taraldsson, regionchef i Norden för Mastercard.

Enigheten bland aktörerna i branschen är samtidigt stor om att en snabb övergång från kontanter till kortbetalningar är på väg.
Lägre priser för småföretagens korthantering är en väg. Kortköp där butiken för några år fick betala tre kronor till banken även om köpesumman låg på 25 kronor behöver i dag inte kosta företagaren mer än 50–60 öre.
– Vi förstår att kortkostnaderna kan bli dryga för en tobaksaffär eller en butik där kunderna ofta handlar för under femtiolappen och införde förra året en ny prissättning så att kortbetalning blir intressant även för dem, säger Stefan Berglind, chef för Babs, Föreningssparbankens inlösensbolag.

Frågan är om inte småbutikernas motiv för att ta ut extraavgifter av kortanvändare håller att försvinna.

Argumentet om att extraavgiften ska täcka kostnader för kortbetalningen förlorar därmed en stor del av sin trovärdighet.

Thomas Eulau, ansvarig för betalfrågor på Svensk Handel tror att det nya avtalet kommer att göra extravgifter mindre aktuella.
– När våra medlemmars kostnader för kortköpen sänks är det självklart inte lokala motiverat att ta ut en extraavgift av kunden, säger Thomas Eulau.

Visa och Master Card har avtal med en rad olika banker i Sverige.
Bankerna har i sin tur separata inlösenföretag som hanterar butikernas korttransaktioner. Inlösenbolagen jobbar efter olika principer.

SEBs inlösenföretag Euroline säger nej till alla extraavgifter för kortköp.
Babs accepterar däremot de skillnader som finns mellan kortföretagen.
Eftersom Mastercard tillåter extraavgifter kan handlare som har sina affärer i FS-banken lägga på några kronor för köp med deras kort.

Det går däremot inte om kunden har Visakort.

http://sydsvenskan.se/ekonomi/article144622.ece

---

Bakgrund:
European Competition Commission har fattat beslut om att det inte är tillåtet att diskriminera kortinnehavare - det får inte kosta mer att betala med kort än det kostar att betala med kontanter.

Visa Sweden Förening och Visa International Service Association respektive Föreningen Europay Sweden och ett antal banker ansökte om icke-ingripandebesked/undantag för den s.k. icke-diskrimineringsregeln (dnr 359/1995, 490/1995 och 784/1996). Den innebär att handlare eller andra kortmottagare ska acceptera kort som betalning för varor eller tjänster till samma pris som gäller vid betalning med kontanter. Mot bakgrund av Europeiska kommissionens praxis ansåg Konkurrensverket att den aktuella regeln inte omfattas av förbuden i konkurrenslagen. Ansökan om icke-ingripandebesked bifölls.

---

• Meddela kortmottagaren (butiksrepresentanten eller vad det nu är) att det är ett avtalsbrott att debitera dig en kortavgift för att du använder kortet. Upplys men var inte elak. Tänk på att personalen kanske inte har något att säga till om utan bara följer chefens order. (man måste inte förklara detta för dem, men det är ju halva nöjet.)

• Be om seperat kvitto om butiken vill ta avgift. lämna till din bank som skickar en administrationavgift på långt över den extraavgift du fick betala, som butiks ägaren måste betala... smart va? =)
• Om de fortfarande vill debitera en kortavgift, låt dem göra det men se till att det kommer med på kvittot. Är det inte med på kvittot är det en svart inkomst...

• Kontakta din bank och gör en anmälan. Du kommer att bli ombedd att faxa in en kopia på slip och kvitto (om det inte är kombinerat - slip/kvitto)
• Din bank kommer att återföra kortavgiften till ditt konto och kräva dito från kortmottagarens bank.
• Kortmottagarens bank kommer att kontakta kortmottagaren och meddela att de bryter mot avtalet utöver att de tvingas lämna tillbaka den förhatliga kortavgiften. 

• Avgiften skall redovisas på kassakvittot

Om kortmottagaren får fler varningar kan han/hon bli av med möjligheten att ta emot VISA-kort.

Vadå Triage kanske ni undrar?. För så här är det och så gick det till att lördagen fick jag spendera mina dag på sjukhuset för att hjälpa pappa min som skada sig. Jag kan konstatera att det är farligt o klippa häck om man inte har koll på var man står o har sina ben.  Som tur så slapp han och bli av med några fingrar men han skada sin hand rätt rejält ändån när han föll på marken.
Knappt en timma hemkommen så börja denna händelse.  Det är så drygt komma till sjukhus. hur ofta har man inte drabbats av akutlång väntetid hos läkare o doktorer. sittklåda i gumpen, extrem väntrumsrastlöshet, men-va-fan-lång-tid-det-tar syndromet.

Ps: om du ska skada dej passa på o handla nån tidning eller ett par o ta med dej, allt från korsord till sudoku. Varför inte gameboy eller PSP för gamern, om du inte brutit tummarna dock.

Så det var på hospitalet jag stötte på Triage och här kommer förklaringen.
Triage är en process för att sortera och prioritera patienter så att de mest allvarliga eller brådskande fallen behandlas först.
Triage används både på akutmottagningar och på katastrofplatser. Ordet är bildat från franska trier, sortera.
Förklaring följer...

Simple triage:
 is usually used in a scene of mass casualty, in order to sort patients into those who need critical attention and immediate transport to the hospital and those with less serious injuries. This step can be started before transportation becomes available. The categorization of patients based on the severity of their injuries can be aided with the use of printed triage tags or colored flagging.
S.T.A.R.T. (Simple Triage and Rapid Treatment) is a simple triage system that can be performed by lightly-trained lay and emergency personnel in emergencies.

Triage separates the injured into four groups:
1. The deceased who are beyond help
2. The injured who can be helped by immediate transportation
3. The injured whose transport can be delayed
4. Those with minor injuries, who need help less urgently

A simplified but effective description of the S.T.A.R.T. is taught in the Israeli army to non-medical personnel: the injured who are lying on the ground silently should be prepared for immediate transportation; injured lying on the ground but screaming are injured whose transportation can be delayed; and the walking wounded need help less urgently. Non-medical personnel have no authority to tag an injured person as deceased.


Advanced Triage system
Categories of severity In advanced triage systems, secondary triage is typically implemented by paramedics, battlefield medical personnel or by skilled nurses in the emergency departments of hospitals during disasters, injured people are sorted into five categories.

Black / Expectant They are so severely injured that they will die of their injuries, possibly in hours or days (large-body burns, severe trauma, lethal radiation dose), or in life-threatening medical crisis that they are unlikely to survive given the care available (cardiac arrest, septic shock, severe head or chest wounds); they should be taken to a holding area and given painkillers as required to reduce suffering.

Red / Immediate They require immediate surgery or other life-saving intervention, and have first priority for surgical teams or transport to advanced facilities; they "cannot wait" but are likely to survive with immediate treatment.

Yellow / Observation Their condition is stable for the moment but requires watching by trained persons and frequent re-triage, will need hospital care (and would receive immediate priority care under "normal" circumstances).

Green / Wait (walking wounded) They will require a doctor's care in several hours or days but not immediately, may wait for a number of hours or be told to go home and come back the next day (broken bones without compound fractures, many soft tissue injuries).

White / Dismiss (walking wounded) They have minor injuries; first aid and home care are sufficient, a doctor's care is not required. Injuries are along the lines of cuts and scrapes, or minor burns.

In addition to the standard practices of triage as mentioned above, there are conditions where sometimes the less wounded are treated in preference to the more severely wounded. This may arise in a situation such as war where the military setting may require soldiers be returned to combat as quickly as possible, or disaster situations where medical resources are limited in order to conserve resources for those likely to survive but requiring advanced medical care.

Det svenska Triage systemet liknar följande nedan:























Hur det hela börja
Triage originated and was first formalized in WWI by French doctors treating the battlefield wounded at the aid stations behind the front. Much is owed to the work of Dominique Jean Larrey during the Napoleonic Wars.
Historically, there has been a broad range of attempts to triage patients, and differing approaches and patient tagging systems used in a variety of different countries.
Triage has, in fact, existed for a very long time, without fancy names or pretty tags.
Until recently, triage results, whether performed by a paramedic or anyone else, were frequently a matter of the 'best guess', as opposed to any real or meaningful assessment.
In fact, triaging used to be taught with an emphasis on the speed of the function, rather than the accuracy of the outcome.

At its most primitive, those responsible for the removal of the wounded from a battlefield or their care afterwards have always divided victims into three basic categories:

1) Those who are likely to live, regardless of what care they receive;
2) Those who are likely to die, regardless of what care they receive;
3) Those for whom immediate care might make a positive difference in outcome.