Jag läste på aftonbladet att:

De kommer från Åmål, Markaryd, Lindesberg och Arvidsjaur. De kommer för solen, värmen, glamouren, havet.
De kommer för Venice Beach, Santa Monica, Malibu och Beverly Hills. Men de kommer framför allt för rikedomarna.
De börjar bland haken på tredje gatan, turistfällorna nere vid Ocean. Sen flyttar de österut.
Syltor på Beverly, restauranger på Melrose. Kanske något nedslag bland veteranerna på Dan Tana’s.
De dricker skumpa på Wilshire, bloggar om Kodak Theatre.
Snart har de sprungit på sin första ”producent”.
Erfarenheten svider. Men de lär sig var de riktiga pengarna finns.
Det är inte här, i Beverly Hills Golden Getto söder om Sunset.
Det är norrut, i Bel Air, ovanför Sunset Strip och i Beverly Park.
Och när de egna drömmarna grusas, släpas i smutsen eller försvinner upp i näsan tar de andra vägar.
I Las Vegas heter det valar.
Här säger tjejerna fortfarande rikingar.
Alla siktar på att bärga en.
Någon, som lyckats bli gravid med en åldrande krösus i New York, arrangerar tjejträffar för att lära andra hur de ska bära sig åt för att säkra underhåll i minst 19 år framåt.

Med några extremt sällsynta undantag slutar det med tårar, ödelagd stolthet och förnedring.
Men när de reser hem börjar minnena blekna.
Ingen vill ju vara en loser.
Således censureras alla anekdoter på droger, svek, utnyttjanden och övergrepp.